Hunduppvaktningen
Vad händer nu? Blir det valpar eller inte efter tjyvparningen. Grannens Doris en rund gråhund har de senaste två veckorna uppvaktat min stilige hanne. Hon har smitit hemifrån och traskat runt hundgården i omgångar. Klivit runt bland mina utblommade växter (tack och lov), Det enda missödet var min ena stockros som kanske skulle hinna slå ut, men nu så ligger den söndertrampad. Eftersom denna Doris vallfärd, som hon redan påbörjade förra sommaren hade jag försökt gardera mig med att sätt upp olika hinder. Det var lite armeringsmatta, armeringsjärn och träpinnar. Men ack, med hennes starka lust till min stilige kille, forcerade hon det mesta av stängsel. Hennes husse och matte har under veckor två hämtat hem henne, för att tjudras fast i stora björken. Men löpande flickor hittar alltid lösningar Så verkade allt lugnat ner sig, inget yl och skäll från grannhuset så jag trodde att det hela var över för denna gång. Men så i förrgår klättrade min buse över det två meter höga stängslet och försvann i västlig riktning. Jag irrade runt och letade min bilnyckel och körde snabbt kilometern som skiljer våra hus åt. Men, men ack den här gången hann jag inte med. Lyckliga och dimmiga på blicken rörde dom sig runt i en stilla vals, tätt ihop och på tre meters avstånd stod Dino, en siberien husky fastbunden i långt men inte tillräckligt långt koppel och gnällde högljutt, Han fick bara titta på när de tu blivit ett. Jag gick in till mina grannar och beklagade vad som skett och alltjämt pågick. Det blev att sätta sig ner till nykokt kaffe med ost.
Det blev en lugn eftermiddag, inget gnäll och skäll. Min jämte var lycklig, lugn och trött
Men tro inte att allt är säker, idag på eftermiddagen trampade Doris åter runt i mina rabatter runt hundgården.