Brinnande lågor av törst
Jag måste ta fram mystikern Marin Lönnebos profetiska bok " Det Visa Hjärtat" från 1989 och dela.
Denna bok har följt mig i 25 år. Jag letar fram den när min själ börjar tvivla på människans förmåga att bevara livet. Jag slits mellan att informera mig om den massiva ondskan som breder ut sig, som inte bryr sig, inte respekterar andra länder och utsätter oskyldiga och försvarslösa för lidande och död, och att söka skydd och hämta kraft ur mina inre djup.
I denna tid behöver jag läsa om hoppet och tron på människans godhet. Ingen har mer än förre biskopen Martin Lönnebo kunnat formulera och ingjuta framtidstro i mig, när marken skakar runt omkring.
Halva boken handlar om de olika heliga talen.
Han börjar med talet sju.
"jag är ett uråldrigt heligt tal för gudomen, kosmos, planeterna och veckan. Jag är summan av talen fyra och talen tre. Jag är helhet. Därför är jag den stora törstens tal i söndringarnas tid"
Inledningen av detta kapitel slutar den personifierade visheten, Sofias ord.
- Bli inte rädd. Det blir ljusare mot djupet. Först går du estetikens slipade vita marmortrappa ner. Sedan etikens stadiga grå granit. Sedan klättrar du ned för religionens fladdriga repstege, som slutar i ingenting. Men då är du redan nere i det fullkomliga beroendet. Längre går det inte att komma. Du har ingenting att förlora. Var inte rädd.
Så tröstande ord, så fulla av vishet, så hoppfulla, så sanna.
Den svåraste biten att ta sig ner mot djupet efter stadiga trappor, blir den fladdriga repstegen, som svänger fram och tillbaka. Det är svårt att få ett riktigt fotfäste, det kräver ett visst mod att utföra denna klättring mot något så okänt och obegripligt som mynnar ut i ett ingenting. Under klättringen rör sig mina tankar och tvivel uppstår blandat med en svajig tro och föreställning om vad som döljer i det djupaste i mitt väsen. Men har man börjat denna motsatta bestigning neråt kan jag inte vända. Mitt hopp och min tro på den omslutande vingen har fört mig in ett livslångt beroende av Gud, som är ljus, som lyser upp mitt inre när världen är mörk.