Vad rädslan gör med oss
. Vi kan fly eller fäkta. När vi utsätts för ett hot av något slag kommer vi att välja en av dessa lösningar. Idag ser jag mycket rädsla hos människorna, både i verkliga livet men främst på de sociala medierna.. Flyktbeteende är nog det vanligaste sättet att undfly rädslan. Rädsla för det okända tar sig många uttryck. Man är rädd för det främmande, man kanske inte uttalar det, man kanske inte vågar, man väljer en mainstreem fåra där man kan känna sig trygg med alla andra, inte synas eller sticka ut, dogmen blir rådande, så formas man till att inte själv vilja utforska och undersöka vad det är som skapar min rädsla. Det är en bekväm väg, man låter andra föra talan och så trycker man på like-funktionen. En sån rädsla att inte våga föra sin egen talan, inte tillåta sig att tänka själv, tillhör de totalitära staternas starkaste vapen. Överallt inklusive vårt land väljer eller tvingas människor att inte våga tala. Det som är demokratins innebörd är att tillåtas säga sin mening utan att för den skull bli trakasserad. Vi är olika, vi tycker olika, vi bär med oss olika trauma, vi bär med oss olika skuld, vi har så olika bagage, men trots det måste vi tillåtas känna och ge uttryck för våra tankar. Rädslan skapar hat, konflikter, gör oss iskränkta och i värsta fall självgoda. Det är nu oavgjort när det flyktingkrisen, på ena sidan finns en stor rädsla för nya människor från främmande kultur, på andra sidan finns de som ger uttryck för sin rädsla, som tar sig uttryck i avsky just mot dessa som är rädda för det nya. Vi har skapat en polarisering vilket är nedbrytande för vårt lands trygghet. Kanske har allt gått för fort, vi har varit naiva som vår stadsminister säger. Nu sitter många äldre därhemma och känner en sån stor rädsla att de inte längre sover tryggt på nätterna, Terrorhotet kommer in i vardagsrummet. Kan vi förstå deras rädsla?
Så finns en annan sorts rädsla som avspeglar något mycket allvarligare. Att våga se det som sker i vår värld just nu. bakom censuren. Om någon tror att våra media är trovärdiga ber jag er att omvärdera det, och vakna. Det kan bli obekvämt att öppna ögonen för det verkliga hotet, det krävs mod att vakna. och se ur ett annat perspektiv.
Hur många av oss svenskar vågar utan rädsla stå upp för sin kristna tro? Varför har det blivit så svårt? Är det skamligt att tro på Jesus, blir man betraktad som naiv om man har en gudstro? . Bland Kristus egna ord, säger han just detta, att människorna kommer att välja bort honom, förringa och förminska honom. Han blir en stötesten förde lärda, men hans rike är inte av denna världen, därför kan de lärda inte förstå.
Vi ser nu kraftmätning på högsta nivå, där oskyldiga människor får betala priset. Supermakterna skramlar synligt med sin vapen, och vi glömmer och avleds från att se den verkliga sanningen. Det ondaste av onda ligger bakom. Vi blir enbart små marionetter i en slutlig uppgörelse om vi inte vågar se bakom skeendet.Allt som händer nu har redan sagts tidigare, för flera tusen år sedan, finns beskrivit av de gamla profeterna och av Kristus själv, av Paulus och slutligen i Uppenbarelseboken. Allt följer dessa förutsägelser. Men det är inte Gud som orsakar lidandet utan det är vi själva.